.

Hej då, Alanya, Turkiet med hjärtats vemod. Jag börjar redan känna lite av tystnadens saknad. Tiden har verkligen rusat iväg snabbt.

• Hej Sverige och hej på er alla igen. Nu kan jag inleda med några levande ord. Har ni saknat mig?

Hemkommen: solbränd och brun. Från resan med drama och action samtidigt ingav det med med mycket stimulans och avkopplande stunder där i Alanya med grabbarna.

• Jag känner mig mör och väldigt trött, och ganska hög i mellanvarven, och det är skönt att vara hemma igen på ett sätt är inte det skönt, på grund av värmebrist och jag plågades på en gång i kylan med regnet igår när vi anlandade, i chocktillståndet till stor väderskillnad.

Jag är nöjd med resan och grabbarna har varit briljanta och mysiga: solen har gett mig ett gott arbete under veckan med solbrännan på köpet. Havet och stranden. Åh, nu vill jag bara dit tillbaka. Bara få vara ligga på solstolen, och åtnjuta av havets vågor och vindarnas frihet.

• Stämning, energi och alla turkars intensiva discplin, arbetsmoral och respekti: dom underhöll turister och gav en attraktionsfärs med mix och fix av god service, och vi blev omtyckta av många de på olika ställen med mycket god mat och drinkar. Dom använde mycket benen, ögonkontakt och armarna viftande: vissa slet sig för att få kunder komma in och äta på uteserveringen. Dom stod och bemötte turister med mycket kärlek och tålamod. Kroppspråk och vi kunde bara tala med hjärnans inre röster och ögonen, dom mottog vår dövhet utan problem, det är därför ibland det som jag älskar bäst hos människor i Asien och Sydliga Europa. Dom är bara mer mottagliga för mulitikulturen och språkgrupper.

Visst har jag råkat ut för situationer av manliga och envisa hormonkrig med de som bara fokuserade på viljan bakom allting: Jag vill ha dig. Röda Rosors charm, och leendens charm. Envisa och tålamodiga som ville bara tala om Vurm Passion och Amour. Till och med att dom frågade grabbarna med tålamod om det var OK att dom fick träffa mig under deras lov. Vissa scener bara såg så roliga ut. Men det spelar ingen roll, världen vill ha varandra.

• Jag ska återkomma med en längre text om resans inre och nu kommer jag med några sevärda bilder från resan. Några bilder börjar jag med här:

Nästa rapport: nästa uppföljning och flera bilder kommer med garanti.

Hej då AB, Sverige

Hej AB, Alanya, Turkiet för culture, drama, action och feelings med sun och beach. Hjärtat sveds lite till i morse: när han och jag sa hej då till varandra. Tystnaden i saknaden kändes lite till. Men det är helt OK. Jag blir bara alltid extra känslig inför alla resor.

• Idag säger jag hej då till er: inför avresan till Alanya, som gäller idag kommer jag nog inte att publicera några rader i bloggen under veckan till nästa vecka.

Det avgör med tidsutrymme också, men jag såg att Internet och datorn finns på hotellet, till mina fördelar kan jag ta en snabb runda på nätet någon gång så iallafall om det är något.

• Lte resfeber som börjar komma igång: igårkväll hade jag malande ångest inför packningen, och Kenta smsade med sitt problem med packningen. Men nu är nästan allt nedpackat i väskan, och jag orkar inte bry mig mycket om det nu men jag vet att jag har med mig några luftiga och enkla kläder och festplagg som lyfter upp högre min skönhetgrad på kvällar då vi är ute och minglar.

Jag har kollat efter hetiska tips och inspirationer av folk som har varit i Alanya, och det finns några sevärda attraktioner, vi måste ta oss dit: Det finns delfinpark i Alanya att få kunna bada med dem. Det finns Aqura-vattenpark också som passar vuxna och barn. De finns några små utflykter man kan göra i Alanya. Jag kommer att se fram emot till mysiga resturangkvällar och shoppningsmarknader: men jag luras inte av dom i fällan med att brännas bort pengar.

• Eller sitta i svalkan vid floden Dimcay, en bit utanför Alanya med sötvattnet. Kylan i vattnet som släcker luftens vindar och hettan: och man kan äta och fika på inbyggda bryggor med restauranger och kunna få fötter och benen i vattnet medan man äter och slappnar av.

Men nu börjar jag använda tiden för att greja och ta tåget till Stockholm: Där börjar jag med att känna Amour Vurm av några tjejernas sällskap och Sex And The City-atmosfären, ett litet trevligt umgänge ska det bli innan jag möter upp de andra grabbarna i stan sedan tar vi tåget till Arlanda där vi ska checka in oss.

• Jag säger Hej AB till Stockholm. Hej då AB till dig. Vi ses snart igen.

SF: Igårkväll efter solen har vaknat fram var det varmare ute igårkväll blev det lite käk och fika ute med Hanna och Annika.

• Vi skulle se en film på SF: Bio och Knight And Day blev det denna här gången: jag förutspådde att filmen skulle åka i soporna, och jag har ofta svårt för Tom Cruise i sådana filmer, jag menade att han passar inte i komedi och action filmer: han bara stör mig så mycket. Jag vet inte varför, han passar bättre till tyngre och mörka filmer med andra genren.

Diaz: vackrare som kvinnligare med äldre dagar, älskar Annika alla hennes filmer och det kvittar om vem hon spelar med, och om filmer var kassa. Men hon var inte så slående i den filmen tyckte jag, hon var bättre i andra filmer som hon har spelat in.

• Jag förlät Hanna och Annika: och filmen fick en rättvis chans och bedömning.

Filmen inladdades lättsamt och bra i början men sen tyckte jag filmen bara kändes övergjord på B-nivå trots starka skådespelare som Cruise och Diaz har förlorat sina karaktärer under alla scener. För mycket med överdrivna romanser, action mellan skurkar och dom, krig med maskingevär, och massa hopp och biljagande dit och hit med kroppsparkar, vapen och barnslig romans. För täta och trånga scener som hände alltför mycket på kort tid, och upplevdes som fattig på innehåll och kvalitet.

Filmens helhet: var ändå OK men ändå den sämsta bland av alla filmer jag har sett på länge. Efteråt skulle man ha varit ute på uteserveringen med folket, men jag orkade inte. Lusten stack och lämnade mig: Hemåt och vilande återställning och lite sömn.

• OK men SKIT film gav ändå en mysig kväll med tjejerna.

2 Stjärnor av 5 Stjärnor.

• Nyköpta: inskaffade.

Nuxe Huile Prodigieuse Or, guldolja för hårvård och hudvård: hyn skimrar och slätar lent, med nyttiga vitaminer av oljan och växter.

Webshop: 300:- med den extra presenten, Natural Nuxe Oil utan skimmer och shine. Butikpris: 400:-

• Notebook: söt liten bärdata, bara en bekväm princip sak inför resor och trådlösa fikställen, eller på tåget eller på trädgården, eller det kan gå att använda det via styrelsemöten, arbeten. Men jag har en egen bärdata: arbetsdata och lite tyngre att bära med. Han har betalat den för mig, och nu har han köpt den mindre bärdata, betyder att jag får lära mig att låta honom använda datan mer: så fort vi får hem in något nytt, gör jag ofta en revir och dominerar över saker blir det jag som använder dom mer till slut. Han har också en stark och bra stationära, hans enda revir.

Helgen: har varit kortfattad och snabb. I lördags var vi hos familjen Hellöre, Annika och Christoffer och hade grill och spel med mysigt umgänge, och ungarnas vilda hormoner därhemma hos dom, bara slappnade av och hungrade oss efter det goda grillkäket, och efterrätt i timmar till natten kom vi hem.

Då var det söndagen hädanefter redan, var det mest slapp och små rundor på ärenden och shopping blev en sportväska, och en ny svart Notebook, en liten bärdata som väldigt söt. Käk ute på trädgården med lax och jordgubbar med svalkan av blåsvädret med solen.

Jag bakade av kärlek, focaccia, italienskt bröd igårkväll, smakrikt och färskt, nybaktade med smör och pålägg med kaffekick, som blev glatt uppätet av Mallan och Carlin som kom hit på en snabb runda, och besökte för hjärnstimulans i ett par timmar. Vi var stressade av förändringar och planer, så det var mycket diskussion dit och hit. Flyttfåglar.

• Jag bara väntar på ett klartecken, för varje dag går det sakta och sakta, och bara för att jag längtar gör det så att dagarna går sakta men nu är vi närmare.

Jaha, idag är det måndag och jag väntar på bilen, och på föremiddag blir det måndagshoppning med mamma, hon tyckte att det var viktigt att vi skulle hitta mina kläder inför bröllopet, och äran för färgkoder av etiketten på storsyrrans bröllop.

Svarta, röda och vita kläder är det förbjudna nu när jag tycker det är enklare att ha svarta kläder. Jag fick lov av storasyrran om att ha finfina byxor men sedan av någon anledning ändrade hon sig och begärde att jag skulle ha klänning. Jag har även hittat en jättefin klänning till en kompis bröllop i Oktober, en svart och spetsig klänning, Bump och Must.

Tjissomdova: Dom har nu något att längta efter. Askungen bär en klänning kommer det bli av.

• På eftermiddag idag: blir det liten middag och kompisumgänge med tjejerna i Laudgårdsängen och få känna lite av Sex and The City.

Resten av veckan: men jag har lovat Hanna att vi skulle ses, jag fick hennes söta komplimang också, det handlar om att ge och ta. Några dagar kvar tills jag reser bort, härifrån med grabbarna mot solen och Alanya kommer jag att sakna honom med hjärtat men han kommer att vara mycket fysiskt uthållig under VM-polo i Borås under flera dagar.

Jag ska informera om min bantningsprocess, det var ett litet tag sedan jag talade om det också. Allt jag bara kunde säga: att det inte har alltid varit lätt. Jag ville bara synda och åtrå efter det förbjudna goda. Bara att få slappna av och äta det goda, och inte behövde ha hjärnkontroll över begränsade intag av det goda och maten.

Jag har ett mål som jag siktar mot fortfarande, och jag ska nte misslyckas. Det går sakta som sagt, jag har inte kollat vågen på länge, men nu kan jag avslöja hur mycket jag väger:
78 kg.

Äntligen. Under 80-siffran på vågen. Ca 10-12 kg har blivit borttagna.
Det gjorde mig nu lite mer motiverad och viljestark, viljan föregår allting.

78-kg ligger närmare till 70-målet. 8 kilon handlar om det nu och enbart att bli av med under den ankommande tiden, och jag ska försöka ta tiden av att tappa kilon och satsa på att motionera, raskpromenera via stranden varje dag och dricka massa med vatten i Turkiet, och det är en bra anledning till att slippa bli uttorkad av värmeslagen, under 7 dagars resa.

När målet ligger nått på 70-siffran, har jag en längre och besvärligare kamp på mig, det vet jag bara för att jag vill uppnå till 60 kg. Det handlar alltså ytterligt 10 kg till. Det är något som jag får tänka på sedan. Men kampen kommer att bli mycket jobbigare. Kroppens ålder kanske är inte samma smidig som ungdomars. Det kanske är dags att börja titta efter en träningsform, för att trimma och stramma kroppen snabbare och komma igång med vikten snabbare.

• Men 78 kg, fåfängans stolt.

Applåder och lite beröm av er, tack?

Kaffekick och hjärnans uppiggande kick på morgonen med tuppen uppe: med ögonen framför dataskärmen, och jag började skriva en text som går till en artikel åt den trevlige journalisten via mailkontakt angående intervjun till Expressen.

• Jag började texta in alla ord, och levde igenom gamla minnen och berättade i skrivande: framför texten såg jag det blev en ganska lång skriven fast innehållsrik text, men bara att det dög för honom. Jag vet inte hur mycket storlek av texten får äran i tidningen, men det viktigaste som tas med uppskattas, som mest intressant och läsfångat.

Nu är jag klar med texten, bilagan är iväg sänt via ett mail till honom. Vi får se vad han säger: En spännande läsning eller om det blev för mycket kvinnliga komplexer. Den diffusa kodexen bland kvinnor som det största rovdjuret. Kvinnor är ibland det jobbigaste könet att leva med, och trots det är jag själv kvinnan är jag ibland glad att jag ganska är enkel och bekväm av mig.

Nästa steg: Nästa rapport kommer

Burkaförbud

Ansiktets rädsla.

Herregud, det här gör mig ledsen. Vart är världen på väg mot? Vad gör vi egentligen? Häxjakten?

Frankrike har röstat sig för att införa burkaförbudet för kvinnor som bär heltäckande burka på offentliga och allmäna platser. Om det strider mot reglerna är böter deras straff. Män som tvingar kvinnor att bära burkan, blir brända på stora böter med flera tusenlappar och riskerar även för att få fängelsestraff.

• Politiken kan inte bestämma och välja hur stor del av burkan får man ha på sig? Halvtäckande, eller heltäckande, eller liten slöja som visar hela ansiktet? Det här fungerar inte.

OK, jag förstår att vi lever i sekulära samhällen, och länder lever ändå på deras religionsfrihet och yttrandefrihet. Det här bara luktar dubbelmoral och det här kanske börjar bli lite oroväckande. Jag tyckte inte att det var speciellt bra att Frankrike tog in det införda förbudet, det överstrider mot mänskliga val och mänskliga rättigheter.

• Jag menar att, frihet är vägen till val och fri vilja. Alla människor har rätt till att välja så länge vi lever i sekulära och demokratiska länder och samhällen.

Det här med burkaförbudet infördes på grund av ansiktens rädslan, och det skrämmer mig till att vilka som har makterna inom politiken, som kan missbruka regelböcker, och dom rensar och inför lagens skrifter till vad som är fel och rätt som begränsar frihets val inom religion, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Det här är bara dubbelmoral. OK, vi respekterar varje land och deras regelböcker, men om länder har yttrandefrihet och religionsfrihet, hur ska vi lösa det egentligen? 

• Tänk dig, om den dagen kommer någon som sitter på en politisk position, och påverkar överstyrningar plötsligt yttrar sig fram att det är kvinnornas fel att bli våldtagna på grund av deras lättklädda minikjolar och rumpans bak syns, och stringtrosor syns. Kvinnans slutpunkt: hennes fel. Hon är syndabocken till vilka kläder man har på sig hettar upp omgivningen.

Det blir ett införande förbud som gäller: allt med kläder som är korta, eller intrångade, som minikjolar, på grund av att förminska risker bland hos män och deras dåliga impulskontroll över att inte styra deras hormoner. Minikjolar, korta shorts, tatja klänningar och leggings förbjuds att sälja, stringtrosor förbjuds, och alla sorters sexiga underkläder som skriker fällan till faran för männen är i grunden av kvinnans fel. Antonia blir förtvivlad.

• Frihet till att välja hur man vill se ut, vad man vill ha på sig, vad man vill tro på, och vilka man vill bygga upp sina värderingar och självtolkningar?

Du kan inte längre visa dina långa och vackra ben, och du kan inte visa upp din fina kropp med en intrångade klänning som framhävar din rumpa och höftben, och du kan inte använda korta shorts för att visa dina starka och trimmade lårben. Du får inte använda en fin och figursydd blus för att framhäva dina byst och midja. Du luktar sex och faran. Kvinnan är skyldig till allting.

• Muslimska kvinnor vill inte avslöja sina ansikten, eller hårets skönhet på grund av deras avtolkningar i deras frihet för att bära burkan för att dölja ansiktets fåfänga, och för att respektera deras självbilder blir istället kränkta av den nya regeln trots religionsfrihet, och sekulära politiken på grund av maktens rädslan och misstankar för fientliga målgruppen med islam i bakgrunden. Dom vill hitta syndabockar och säger att muslimer som skapar kaos och problem.

Om det här ska undgå med all problem och kaos inom politiken ska det först avskaffas religionernas vetenskap. Jesus ska förlora sin legend. Ali Muhammadi ska förlora sin viktiga roll. Judar får acceptera att Messisas kommer aldrig att dyka upp för ingen Messisas finns. Religiösa reformer ska försvinnas inom politikens styrningar. Världen ska vara sekulär, liberal och demokratisk. Alla kyrkor, mosken och pingstkyrkor, sektgrupper införs med förbud att tro på Gud. Det är rättvisan mot alla religioner och religiösa grupper.

• Jag vill:

Min största dröm att störta attitydsproblemet: och världen ska eftersträva efter en levnadsform, livsstil som ingår mänskliga liberalism med frityglade val och viljan.

• Jag vill kunna få världen lära leva med muilitikulturer, yttrandefriheten och religionsfriheten utanför eller under sekulära politiken, och kunna respektera varandras olika värderingar och val av livsstil.

Jag önskar få se en kvinna, oskuld som halvtäckande eller heltäckande med burkan kunna vara en bästa vän och står nära till en blond och långbent kvinna som leker mycket i sängen, storbystad med uppiffade korta klänningar med bimbosyndrom, ändå kunna komplettera varandra med respekt även om det blir mycket krockar inom genusperspektiven.  

Något som händer och håller på att hända: Jag är bara så GLAD AB.

Mycket av känslor och tankar snurrar runt i huvudet, och jag längtar efter det beskedet som måste få ett klartecken från våra sida och den andra sidan, sommarstängt nu där och här men jag har varit i kontakt med dom i förrgår och allt såg OK i ljuset.

Det skakar mycket Spänning: jag är bara så nervös och ville bara få det här överstökat: men det här är verkligen något postivit som håller på att hända.

• Fru Fortuna: Tack för tron på hopp: viljan är här åter igen och längtar efter den kicken att få tala om för er. Bara det här håller sig uppe med planen som ska gå smort till allting som löser sig utan problem.

Bara det här ska blir av med alla viktiga papper och klartecken av deras sidor: Det här närmar och närmar oss.

Bara det här ska förverkligas.

Jag har blivit alltför nervskadad under litet tag av motiga känslor, hopplöshet och nu börjar jag tro på det här som ska hända: Äntligen händer det någonting, bara det här ska bli av. Den starka och största chansen.

Avslöjande uppföljning kommer med nästa rapport.
Jag längtar så.

Höst
Oktober 2010
Iran och Dubai.

Men nu gäller det här:

Sommar 2010.
Juli.

Next Stop: Turkiet, Alanya 2010.
23 juli är vår avresa från Stockholm med ett flyg till Alanya.

Det blev bara spontant och bestämt: med en slutpunkt som svarar oss, nu ska vi se fram emot till resan med paus och vila med solen och badstranden.

Jag ville ha ressällskap: men jag kunde inte fråga vem som helst på grund av det var ett snabbt och spontant förslag: jag behövde komma ut och koppla av någonstans med bara bad och sol, och känna av nöjelivet bland folk. Jag ville fråga mina bästa vänner, men dom skulle resa också, plånböcker bränns. Sedan har några barnfamiljer: dom kunde inte bara lämna det och sticka. Några vill vara också kvarbundna i Sverige här under sommaråret.

Metti ska till VM-polon i Borås och tävla under 9 dagar, och vilket är det att han inte kunde följa med eller är det att han har inte ändå storlust att komma ut, bara för att sola och bada någonstans.

• Men jag kom på två härliga ressällskap: Johan och Kenta med mycket resevana och är, sköna människor med frityglade attityder.

Dom ville komma ut för stundens slapp och skoj, och dom gick med på Alanya-notan. Dom har inte varit där någon gång. Jag var där en gång för 10 år sedan. Turkarnas krokfångare: jag kommer ihåg allt med äventyren där nere i Alanya då Annamaria reste dit med mig, 2 veckor. Gamla tidernas beachbrudar.

Det blir intressant: att gå tillbaka igenom till återblickarnas minnen som föder på nytt, och jag lever igenom gamla minnen på nytt: allt som sker där nere i Alanya kommer jag att se fram emot:

Med Johan och Kenta i sällskap.

Vi bor på Hotell Uzel, dubbelrum och det ingår frukost uppe på taket med härliga utsikt enligt tidigare hotellbesökares bedömningar. Vissa säger: hotellet funkar och hade bra servicepersonal, men inte världens toppklass: det lyxigaste hotellet men det behövs inte. Tak, säng, dusch och frukost och bra avstånd, det viktigaste.

Pool finns
50 meter till stranden.
Nära till centrumet.

Jag fick ett oväntat mail nyligen i inkorgen: till och med att jag läste bakom min förundran. Med att jag började läsa: var det mailet av en journalist vid ett namn på Erik.

Han följde efter inlägg i min blogg vid hans linje till hans artiklar: och just i det här med hans fråga om han fick en intervju med mig angående hans frågor om mina åsikter kring ett ämne till hans artikel, till Expressen och söndagsbilagan. 

Det kändes roligt: att bli oväntat kontaktad av någon som ville fråga om en åsikt och jag som personen älskar att diskutera, och tala om för världen, eller bidra till av mina erfarenheter, mina åsikter.

Den tänkande människan: Själens viloplats: att kunna veta och använda hjärnans största förmåga: Att tänka och ventilera ut om allting och ingenting.

Att tala om för någon, är en rolig chans: och det är min chans att yttra fram mig med succektiva åsikter, i naturens gång ska jag vara mig själv med orden och tankar.

Jag får veta mer imorgon av honom och hans plan inför intervjun.
Min åsikt kommer att lämna med ett bidrag.

Något att se fram emot till.

Ja, jag vet att jag har bloggbantat med skrivande men nu har jag fallit in i lusten bara att skriva av mig under stunden på föremiddagen:

• Jag får inte ofta tid till skrivande nuförtiden: och det känns bara skönt att uppdatera några inlägg under dagen. Sedan lämnar jag laptopen, beger jag ut på brunch och lunch, över hemma hos SVT Hollywoodfruar och umgås med dom i några timmar under tills på eftermiddag. Jag får varmrätt och efterrätt.

Solen börjar vakna fram, och jag känner solens leende. Jag vill bränna mig lite mer på solbrännan men tidbrist råder till att jag får göra annat nu under tiden.

• Men ett svar på min fysiska bantning till er:

Som några har frågat om jag har gått ned i vikt: och jag börjar gå ned i vikt och jag har målet till viktnedgången tills jag ser vågen svarar den siffran.

Målets lycka: Siffran. Då har jag lyckats, men vissa skakade på huvudet och påstod att jag kommer att se för fanders ut i den spinkliga kroppen och till med att jag ser ut som att jag håller på att insjukna mot döden på sjukans säng.

• Men jag förstår inte: att vara smal och det är bara snyggt att vara smal? Man kan vara smal och har kurvor på rätta platser? Jag begriper inte på att varför det är fel att vara smal och lång?

Jag vill vara smalare, och ännu smalare.
Jag bantar fortfarande med Cambridge.

• 1 eller 2 påsar om dagen, och middag eller lunch. Det varar sakta, i lugna tempo och tålamodet är dygden. Mycket vatten och snålt med intag av dessert, och snacks. Ibland har jag problem med det, men jag ser det som har mitt belöningsystem med att göra. Jag ser inte godis eller dessert-ätande som en vana av livstilen, men jag älskar att baka och komma på desserter, och se folk åtnjuta av det istället.

Bara inte allt går för snabbt, och jag har visserligen kämpat emot frestelser och motviljan som ville bara ge upp: men jag försöker alltid komma ihåg:

• Tro på ögonvittnen: och jag är hemmablind av min kropp, men jag har blivit smalare. Det ökar min motivation ännu mera, bli smalare och smalast.

Det var ett tag sedan, jag inlämnade rapporten om bantningen men nu ska ni få kännedomen till bantningen under den senaste tiden: Allt går ganska bra.

Stackars, barnet.
Stackarn, stackarn.

För pappans felaktiga handlingar. misstag och ånger av plågor.
Stackars, barnet.

För mammans elaka ord och den rätten till yttrandefrihet.
Hennes val av skrivande och känslor.

Stackars, barnet.
Vad skulle barnet tycka om mammans val av skrivande?
Stacksrs pappa.

Stackars, barnet.
Skylla på pappans handlingar: han sårade mamman.

Stackars, barnet.
Vem av dom har största fel i den storlekens utrymme?
Barnet, säg vem som har största fel?

Stackars, barnet.
Allt av i grunden är och förblir pappans fel.
Stackars mamman.

Stackars, barnet.
Nej det är mammans fel.
Stackars pappan.

I grunden av allt är föräldrarnas vuxna problem har inga barn med det att göra.
Barnet ska inte sitta i mellanhanden av deras problem, misstag och ånger med alla utbrott av känslor, hat, vrede och bitterljuva sårbarhet.

Stackars, barnet.
Vem tycker du, barnet av föräldrarna som har mer, största fel?

Stackars, barnet.
Se på pappan. Han får skylla sig själv. Han gjorde fel mot mamman.
Stackars mamman.

Stackars, mamman.
Se på mamman.

Stackars barnet
Se på mamman, hon som är så elak.
Stackars pappa.

Alla som avtolkar olika problem i varje relation förstår varandra och respekterar andras åsikter, så länge man är offentlig med sin skrivande får man stå för det man säger. Men lägg aldrig barnet i andras vuxnas problem, som är alltför stora nog för att ta ansvar och sköta det själva.

• Stackars, barnet i mellanhandens bubbla där barnet blir syndabocken för vilken storlek av utrymmets fel ligger hos mamman eller pappan. Det är inte rätt, mot barnet, och omoget. Jag förstår inte hur folk kan tycka och komma med kommentarer:

Men tänk på barnet? Barnet ska komma ihåg, bli hjärntvättade och omprogrammeras till att börja hata en av föräldrarnas ånger och misstag? Nej det är fel. Barnet har ingenting med de vuxnas problem och bekymmer.

Det är aldrig synd om barnet: Barnet är inte skyldig till någonting och inte ett svar på någon lösning till vems främsta fel i en problematisk dilemma. Låt barnet vara i fred.

• Barnet är inte en form på att börja skylla på vems största fel är, syndare och vem som får mer rosenskimrande förlåtelser, använd inte barnet till att säga åsikter och tolkningar: STACKARS BARNET.

Lämna barn utanför, så som barn utanför alla vuxnas problem. Barnet har inte skyldighet att välja någon annans sida, någons parti.

• Det är OK att vara ärliga i varje problem och berättar för barn som förstår situationer att livet ingår mänskliga problem. Men barn ska alltid stå utanför föräldrarnas problem.

Ljudet av ditt hjärta som skakade världens hunger efter bara att få den tredje filmen.

Ecplise: som har fått besökssiffror att trilla in och många fans hyllas de tre huvudrollerna i filmen: Vampyrer, vargar och människan. Bella, Jacob och Edward. Deras kärlekshistoria, tillit och kärlek, och kampen mellan vampyrer och vargar.

Nu har Ecplise fått sin chans: Återkomst av filmen på bion bestämde jag igårkväll för att ta ett svängrum inne på bion i sällskap med Julia G.



Filmen har blivit bedömd av mig: Filmen har tagit några steg tillbaka, med mindre action och mera känslor.

Jag undvek att ha inga förväntningar av filmen:

Men när vi satt i biosalongen med snacks, var ett då rätt beslut att bara ta och koppla av, och ingav mig på deras resa till deras värld, och kom in med deras känslor och koder.

Filmen: Vem älskar vem? Vad, hur och vem väljer Bella? Känslomässiga väsentligheter ur olika synvinklar. Varma och frusna. Vänskapliga hot, lite död och krig mellan nyfödda vampyrer, de och vargarna.

• Jag tyckte bara att filmen med inslag var ytligt söta och charmiga, men i princip sett av den helheten var filmen inte så innehållsrikt bra. Filmen brände mina förväntningar, besviken.

Ingenting och trist. Det kändes som att filmen hade inga konsvekvenser, och jag menar att alla delar av de tre filmerna bygger upp på kärlekshistoria, utan sex, påtändningar och mer övertygelser av döden, plåga, krig och sex, känslor. Ecplise var dramatiskt torr. 

Bara att det började bli långtråkigt att bara vänta på det som skulle börja tändas upp till, eller om det börjar skaka någon spänning med beslut och konsvekvenser, döden och sex. 

Det i filmen kändes ytligt, enformigt, fattigt på detaljer och övertygleser, det medgav inga fördjupningar ur händelsesrika scener, egenskaper och karaktärer med finslipade detaljer. Men filmen är ändå över öronen älskad av många tonårsflickor och världen.

• Vad tycker du?

Dom väntar hungriga redan på nästa film: Och jag bekänner att jag kommer att ändå se den fjärde filmen. Jag hoppas på förbättringar av nästa film.

Fjortis-beroende.

Bikt: jag påminde Mallan att jag har saknat henne under tiden jag var bortrest på jobbet. Men hon var trött och lat att kunna komma därifrån, blev det därför snabbt bestämt att jag spontant kom upp till dom igår på själens viloplats.

Som vanligt kom jag dit med iskylande colaburkar som släckte trösten av värmeslag och sommarvädret, och dammsugare: deras älskpunschar.

Biktstolarna ute i balkongen: med att påminna om varandra att vi har saknat varandra till och med att vi bara vädrade ut våra dyngor om skit och allting.

Plikt och bikt: att uppskatta vänner det man har: är man nöjd med det man har.
En skön människa som hon kommer jag sakna rejält, när vi flyttar isär på olika håll till framtid där väntar städerna oss.

Den biten av hennes sinnelag med vår regelbok med kodexer som inte man alltid förstår sig på: och jag förlåter dig att inte alltid förstå regelboken men komihåg: som hon sa att det går faktiskt att krama oss och säga hej. Vi kan anpassa oss efter er. Världen ofta är anpassningsbar. 

Men att förstå är en gåta. Löser du gåtan bakom kodexen: är ett bevis på att du inte är eller vill vara en död sill.

Förresten:

• Moder Julia, grattis!

Dalarna-veckan genomförd, med jobbet. Det har varit en ingivande vecka med härliga väderdagar och arbetsuppgifter varierade och omväxlades. Jag jobbade tillsammans med två manliga lägerledare under hela veckan. Det kändes stabilt även om jag blev mentalt slutkörd på kvällarna, på grund av ansvaret, och försökte även följa efter de stora barnens vilja och försökte även också lösa deras motvilja.  

Jag är hemma igen nu, och återigen i Örebro. Tillbaka till gamla och nya rutiner, och framtidsplaner.

• Låt bilderna tala av sig själva:

Utanför arbetsmoralen hade jag mina lediga kvällar som alla andra lägerledare och teckenspråkslärare, vi bodde på Moskogens hotell en bit utanför lägret, med pool och jacuzzi som underhöll mina rastlösa kvällar med sol, och bad och bara avkopplade av. Vi var också på den lilla båthamnen, och spenderade bort några timmar under kvällen på båten. Det ingav en väldigt hög mysig faktor av sjön, miljön och båten.