LÄR BARN-TODDLER TIARAS
Små och söta flickor som står på paneln eller scenen: vinkar med putade pussmunnar mot domarpaneln, och visar upp sina dansuppvisningar, dyra glimmer och glans med mycket puff och volym i håret.
Flickorna har sina fetsittande mammor, fula och misslyckade: de fula ankungarna som blev aldrig svansar får sina vackra döttrar, betvingar dom och inlär dom med dåligt inflytande som kanske skadar deras självkänsla och självförtorende att bli en av de bästa amerikanska skönhetmissarna.
Dom tävlar mot sig själva, och att vara bra, bättre och bäst än de andra: som vinner skönhetstävlingen med många pokaler, pris och pengar, mammorna som utnyttjar sina ambitioner på flickorna genom deras vinning.
Nej jag försvarar den sociala konsten bakom den amerikanska drömmen: den vanliga tendensen som säger: Ut med jäntelagsboken.
Jag tror på en viss metod att lära barn att vara bäst: jag duger, jag känner avund för att kunna presentera mig bättre, och jag vill vara den vackraste som spegeln svarar mot världen framför domarpaneln.
Jag vill vara sötast, vackrast och bäst: den amerikanska skönhetsmissen.
Jag säger självförtroende, och självkänsla.
Jag skulle inlära barnet med ett pedagogiskt synsätt: att lära barnet alltid klara av att ta emot konstruktiva krtiker, och kunna förlora mot de andra som gör sina bättre till på paneln eller scenen. Det innebär inte ens att bara att vara sötast än alla, det räcker inte än så.
Det är en rolig hobby: att få vinna pengar, pris och stolhet över sin egen sociala mediala prestige, och det har också sina bonus till andra möjligheter som t.ex flera kontakter inom modellbranschen, och det kan också ge en bra marknadsföring över sig: en social status, att sälja sig själv med en själ, personlighet och skönhet.
Det är inte fel, och det luktar bara så mycket av jänteslag och regelbok här i Sverige. När jag börjar tycka saker om att det är ok att sälja och presentera sig som bäst, vackrast och finast på scenen som en liten flicka med självmedvetenhet över utseende, färg och form och påtaliga plagg är inte också fel, det kan ge henne mycket inspiration av det senare i livet blir det sociala mertier och självkänslan växer i bakfickan.
Alla ska lära sig att vara bäst, vackrast och vackrare än andra bara man gör en bra prestige på scenen, eller paneln: det är ok att tävla mot andras personligheter, egenskaper och utseende. Men det vikitga att vi ska komma ihåg: det skadar inte självkänslan och självbilden så länge barnet tycker det är roligt att vara med och vill bli en miss någongång.
Barnet lär sig på ett köp att kunna tala bättre, dansa bättre, sjunga eller uppvisa någon speciell talang som intalar sin personlighet, och sälja sitt varumärke med en stark signatur ger seende utmärkelser, kanske en liten skåderspelare inom sig, eller en vacker sångerska som råkar ha en briljant röst. Allt har sina oupptäckta talanger inom varje individ.
- Det är ändå inte varje dag alla tjejer kan bli modeller för damtidningar, eller för klädvarumärken, eller på modevisningar: catwalk med kända designers eller kända supermodeller på Victoria Secret.
när vi ska snacka om jantelag är ett annat område än det här- när vi ska snacka om självkänsla och självförtroende hos tjejerna ska vi prata om vad egentligen självkänsla hos en kvinna är?
-skönhetstävlingar hos både barn och vuxna är jag HÅRT emot. För att det signalerar så tydligt att kvinnorna ska vara vackra för att vara till män till freds. vad är som är värre med barn i en skönhetstävling är bara en betoning på det vi uppfostrar flickorna i dagens samhälle: vi är kvinnorna som blev födda till ett syfte, endast det. Vi ska bara vara.
Och de som inte får vara med i tävlingarna eller inte har fått tillräckligt med kommentarer från folk om hur söt man är, eller på få antal av uppraggningar av män - allt det där på grund av utseendet och där sitter det problemet med "jantelagen" - som dåligt självförtroende hos väldigt många unga flickor.
Barn ska vara barn. Personlighet ska vara personlighet. Utseende är utseende- ej koppling till personligt. Malin som malin. Kön som det biologiska könet, inte det sociala könet.
Mammorna som skickar sina barn till tävlingarna- för att leva upp till sina egna barndomsdrömmar. Ej blivit bekräftad som personen själv utan utseendet, vare sig är dåligt eller inte.
Jag vill hellre ha barn som tror på sig själv och lever upp till sina egna drömmar. Och anser sig vara en bra människa vare sig vilket utseende, storlek hen har. har egna framgångar som hen har genomgått själva och har egna intressen och göra det hen själv vill.
Inte för någon annans skull.
Självkänsla och självförtroende tack vare skönhetstävlingar? knappast.
