Bara så Fanny
Hon vet, och vad jag tycker. Jag har gett henne feedback ang den frillan och hårfärgen: och när jag av slumpen såg henne på kortet: bara så Fanny och det ibland kan ge en sådan känsla av en starklyftande inspiration: att jag fick bara stor lust att ta med henne till en frisörstol, eller till mitt eget badrum, och få förvandla henne, och ge henne den frillan och hårfärgen: bara så Fannylikt. Bara så Fanny.
Den läckraste inblicken: jag har mycket svårt för pagehår, och korta frisyrer, då är det något som menas som sägs det.
Vi får se med tiden, om det blir någon gång av att hon finner sitt mod: att ge håret en förändring igen av den frisyren: jag vet inte varför, men ibland förstår du att man får sådana känslor: att man kan förutspå framför sig med en egen bild: att man redan är så döläcker i den framtidens frisyren - hårfärgen.
Inspirationsklick!
Blått på blått
'2011 April
Blått på blått: satin skjorta av ljusblått, och marinblåa jeansbyxor.
Blonda lockar.
Mode-måste: en färg in i vårens trend av blått, och beige och brunt: en het kombination. Färgerna: ska vara glada, starka och lysande av en renbaserad färggrund.
Modet: hitta ditt mod, och styla om dig med en stil av färger som talar om din personlighet, och dina känslor. Inte själva vad du ska ha på dig.
Här ser du: den här stilen klär min personlighet, och några sa: det är bara så Isabel i sig. Blått på blått. Nu har jag hittat ett par marinblåa finfina dressbyxor i satin: överlycklig med bara att få betala byxorna för 65:- på Myrorna.
Teckenspråksgalans klädelse: kanske använda byxorna med något överplagg. Jag vet inte. Allt hänger på humöret, och känslan.
HEJ IGEN
Stadmission, Skånegatan: Damkavaj i rostsenapgul färgnyans med guldknappar.
125 kr:- modefynda.
GLAD-SMAL
Mars-bildcollage av min smalhet.
Sakta. Smalare. Sakta.
Glad-smal.
Jag har börjat inta en rutin, jag har börjat träna och åtstrama pulser, och pumpa blodet, och får svettas på löpbandet, och gör lite olika grejer av si och ti på gymmet. Allt har sin anledning: tränar man så mår man bättre, och orkar mer.
Ja det är faktiskt den sanningen som jag har försummat länge, och visst känner jag en äcklig motvilja ibland för att träna, men jag tänker alltid på mitt lyckoberus av endorfin och energitagande av kliche.
Det är ett bra sätt att utestänga tankar, och bara få svettas. Det har bara varit en liten början på allt som startar. Jag fick lite oroväckande funderingar av den andra sidan i min omgivning.
Smal-bra men fokus-fix är inte samma sak? Nej, men jag måste ha fokus på det jag gör, för då tappar jag annars kontroll om jag inte finner balans i alla mina rutiner, jag måste leva efter mina rutiner. Bara den raka vägen. Ändrar jag min, då tappar jag lust.
Det som jag känner stark lust då måste jag peppa mig själv, och bara på grund av att jag vet det målet jag måste genomföras till April.
Att sluta med bantningskuren, jag måste lämna det bakom mig. Jag kan inte gå på pulvret hela livet ut, även om det är en bra vardagskontroll, för att behålla vikten och av bekvämligheten.
Jag åtnjuter av maten, jag belönar mig med lite choklad och jag äter. Jag fixbantar inte, jag fokuserar på det jag gör. Jag är fixerad av smalheten-det är mitt mål är en annan sak.
Mäta måttbandet, och kroppen: viktigare än att se den siffran på vågen, är sanningen. Just nu måste jag tappa bort envisa fläsktagande kilon, för att nå den vikten på vågen: är jag nöjd. Då kan jag gömma undan vågen, och bara träna för hälsans skull och behålla vikten, så länge jag orkar och lever.
Njuta av smalheten, fina och glada jag.
Jag känner mig snyggare, faktiskt.
Erkänn du.
LÄR BARN-TODDLER TIARAS
Jag tror på den eviga amerikanska drömmen: Toddler och Tiaras.
Små och söta flickor som står på paneln eller scenen: vinkar med putade pussmunnar mot domarpaneln, och visar upp sina dansuppvisningar, dyra glimmer och glans med mycket puff och volym i håret.
Flickorna har sina fetsittande mammor, fula och misslyckade: de fula ankungarna som blev aldrig svansar får sina vackra döttrar, betvingar dom och inlär dom med dåligt inflytande som kanske skadar deras självkänsla och självförtorende att bli en av de bästa amerikanska skönhetmissarna.
Dom tävlar mot sig själva, och att vara bra, bättre och bäst än de andra: som vinner skönhetstävlingen med många pokaler, pris och pengar, mammorna som utnyttjar sina ambitioner på flickorna genom deras vinning.
Nej jag försvarar den sociala konsten bakom den amerikanska drömmen: den vanliga tendensen som säger: Ut med jäntelagsboken.
Jag tror på en viss metod att lära barn att vara bäst: jag duger, jag känner avund för att kunna presentera mig bättre, och jag vill vara den vackraste som spegeln svarar mot världen framför domarpaneln.
Jag vill vara sötast, vackrast och bäst: den amerikanska skönhetsmissen.
Jag säger självförtroende, och självkänsla.
Jag skulle inlära barnet med ett pedagogiskt synsätt: att lära barnet alltid klara av att ta emot konstruktiva krtiker, och kunna förlora mot de andra som gör sina bättre till på paneln eller scenen. Det innebär inte ens att bara att vara sötast än alla, det räcker inte än så.
Det är en rolig hobby: att få vinna pengar, pris och stolhet över sin egen sociala mediala prestige, och det har också sina bonus till andra möjligheter som t.ex flera kontakter inom modellbranschen, och det kan också ge en bra marknadsföring över sig: en social status, att sälja sig själv med en själ, personlighet och skönhet.
Det är inte fel, och det luktar bara så mycket av jänteslag och regelbok här i Sverige. När jag börjar tycka saker om att det är ok att sälja och presentera sig som bäst, vackrast och finast på scenen som en liten flicka med självmedvetenhet över utseende, färg och form och påtaliga plagg är inte också fel, det kan ge henne mycket inspiration av det senare i livet blir det sociala mertier och självkänslan växer i bakfickan.
Alla ska lära sig att vara bäst, vackrast och vackrare än andra bara man gör en bra prestige på scenen, eller paneln: det är ok att tävla mot andras personligheter, egenskaper och utseende. Men det vikitga att vi ska komma ihåg: det skadar inte självkänslan och självbilden så länge barnet tycker det är roligt att vara med och vill bli en miss någongång.
Barnet lär sig på ett köp att kunna tala bättre, dansa bättre, sjunga eller uppvisa någon speciell talang som intalar sin personlighet, och sälja sitt varumärke med en stark signatur ger seende utmärkelser, kanske en liten skåderspelare inom sig, eller en vacker sångerska som råkar ha en briljant röst. Allt har sina oupptäckta talanger inom varje individ.
Små och söta flickor som står på paneln eller scenen: vinkar med putade pussmunnar mot domarpaneln, och visar upp sina dansuppvisningar, dyra glimmer och glans med mycket puff och volym i håret.
Flickorna har sina fetsittande mammor, fula och misslyckade: de fula ankungarna som blev aldrig svansar får sina vackra döttrar, betvingar dom och inlär dom med dåligt inflytande som kanske skadar deras självkänsla och självförtorende att bli en av de bästa amerikanska skönhetmissarna.
Dom tävlar mot sig själva, och att vara bra, bättre och bäst än de andra: som vinner skönhetstävlingen med många pokaler, pris och pengar, mammorna som utnyttjar sina ambitioner på flickorna genom deras vinning.
Nej jag försvarar den sociala konsten bakom den amerikanska drömmen: den vanliga tendensen som säger: Ut med jäntelagsboken.
Jag tror på en viss metod att lära barn att vara bäst: jag duger, jag känner avund för att kunna presentera mig bättre, och jag vill vara den vackraste som spegeln svarar mot världen framför domarpaneln.
Jag vill vara sötast, vackrast och bäst: den amerikanska skönhetsmissen.
Jag säger självförtroende, och självkänsla.
Jag skulle inlära barnet med ett pedagogiskt synsätt: att lära barnet alltid klara av att ta emot konstruktiva krtiker, och kunna förlora mot de andra som gör sina bättre till på paneln eller scenen. Det innebär inte ens att bara att vara sötast än alla, det räcker inte än så.
Det är en rolig hobby: att få vinna pengar, pris och stolhet över sin egen sociala mediala prestige, och det har också sina bonus till andra möjligheter som t.ex flera kontakter inom modellbranschen, och det kan också ge en bra marknadsföring över sig: en social status, att sälja sig själv med en själ, personlighet och skönhet.
Det är inte fel, och det luktar bara så mycket av jänteslag och regelbok här i Sverige. När jag börjar tycka saker om att det är ok att sälja och presentera sig som bäst, vackrast och finast på scenen som en liten flicka med självmedvetenhet över utseende, färg och form och påtaliga plagg är inte också fel, det kan ge henne mycket inspiration av det senare i livet blir det sociala mertier och självkänslan växer i bakfickan.
Alla ska lära sig att vara bäst, vackrast och vackrare än andra bara man gör en bra prestige på scenen, eller paneln: det är ok att tävla mot andras personligheter, egenskaper och utseende. Men det vikitga att vi ska komma ihåg: det skadar inte självkänslan och självbilden så länge barnet tycker det är roligt att vara med och vill bli en miss någongång.
Barnet lär sig på ett köp att kunna tala bättre, dansa bättre, sjunga eller uppvisa någon speciell talang som intalar sin personlighet, och sälja sitt varumärke med en stark signatur ger seende utmärkelser, kanske en liten skåderspelare inom sig, eller en vacker sångerska som råkar ha en briljant röst. Allt har sina oupptäckta talanger inom varje individ.
- Det är ändå inte varje dag alla tjejer kan bli modeller för damtidningar, eller för klädvarumärken, eller på modevisningar: catwalk med kända designers eller kända supermodeller på Victoria Secret.
IDIOTI-SMAL
Jag vill vara smal.
Jag är målmedveten, jag måste slutföra mitt mål till April 2011, då har jag gått ned i vikt - och med att ha tagit bort fläsktagande kilon ca 30 kg. Dum men ändå stolt över mitt mål. Jag vill. Jag ska.
Jag förstår inte, bara att jag anses vara den som utsänder dåliga signaler för vem?
Alla människor tvångsbantar, studsbantar, och alla media-tidningar pratar om hälsocoacher, härma kändisars träningschema, smala kroppar, feedback till svett och flås på gymmet, och sunda lösningar i köket, och få bra mat för en sund hälsa, och undvika syndiga fällor att bli fallen i fetmans baromet?
Det är inte bara mitt ansvar? Jag menar, varför får jag inte vara smalare? Det är inte fel att vara smal? Jag är bara trött på att vara någon som har lite extra valkar, fläsk på hullet, lite gullig dubbelhaka och lite mysiga lårben.
Sanningen ger smärta, men smalheten förblir snyggare, och i min helhet av min potentiala längd blir jag snyggare som smalare, det vet världen.
Jag var egentligen född till en smal tonårsflicka av naturen, och jag skryter inte, men jag hade faktiskt en av de snyggaste kropparna på högstadiet, och på stranden. Jag hade rumpan, midjan, byst och kurvan. Jag var slank och trimmad.
Jag har svållat kroppen med mina egna val: jag ville komma med i ett tjejgäng av mulliga tjejkompisar, jag ville känna mig hemmastadd med en kroppsidentitet med dom. Julia skojade om att jag inte fick vara med eftersom jag var smal.
Jag slutade rida, och tränade inte mer fysiskt: jag började söka mig till äventyr, tidlösa rutiner och jag hade inte ansvaret över hur jag åt, och jag levde bara för dagen. Allt jag bara njöt av.
Sedan var det ju snabbmat, pizzorna på nätterna av vilda festers hunger, en massa fikaställen med tjejerna, och en massa alkohol bakom mina unga år. På smyget blev jag sakta kraftig men kurvan behöll jag alltid, med liten glädje. Jag som var kraftig och tjock fick jag ändå mycket sex och pojkar. Tjocka människor kan knulla, och ha snygga pojkar.
Med åren i mellantaget studsade jag ned i vikt och jag hade en stabil bantningsperiod för snart 3 år sedan, så har jag behållit min vikt under dessa åren tills nu idag: gällande 10-15 kg kvar.
Jag lever för min skönhetsmarknad och jag ser inga fel med stora storlekar, och det är bra att det finns större storlekar för alla kvinnokroppar: jag menar, det finns folk som inte vill eller kan vara smala, på grund av en större kropp kanske anses vackare eller om personen inte har bra ämneomsättning eller fettförbränning.
Idioti.
Jag är ändå inte den skyldiga: jag bär inte på ansvaret för att vara tjock bara för att vara en god förebild? Jag vill vara smalare, varför är det fel? Det handlar om MIG.
Ni är så snåla med uppmuntran, och missunnar mitt så kallat eget beslut? Jag menar, jag säger självförtroende och självkänsla först före skönheten, och jag bestämmer mig för en sak: jag vill vara snyggare i smalare kropp, och varför är det återigen fel?
Jag blir äldre, och ni säger: att när man blir desto äldre, blir det svårare att ta bort äckliga fläskvalkar och alla onödiga mjölkpaket-kilon.
Jag borde ta och träna, för att trimma kroppen, men det problemet är det att jag går på bantningskuren med all drickpulvret: så kallade snabb bekvämlighet, och de är så goda, kolhyradsnåla och det smakar som McDonalds: milkshake.
Jag äter en till ett par gånger om dagen: med vanlig måltid, men jag dricker och jag tränar mentalt att vara medveten om varje kaloric, och ändrar min matvana: jag går inte på bullar, choklad och skitmat nej men jag verkar vara överkänslig för vitt bröd, och pasta, ris och potatis.
Jag tror på vissa strikta dieter eller GI-metoden, med mycket feta innehåll, och kolhyradsnåla innehåll: det funkar och ger bra effekter, mer protein.
Syndiga bakfällor: går ibland på mina nerver, jag älskar choklad och kladdkaka men till en lagom dos. Men det här är olika uppfattningar, målriktningar och allt med jag kan säga:
JA JAG ÄR IDIOT: som bantar, och strävar efter den målsättade bilden: att vara smal, smalare och smalast.
IDIOTI men jag står fortfarande på mitt mål. Att ta bort 10-15 kg till, sedan är jag färdig och nöjd.
Det är mitt mentala ansvar. Att jag ska lyckas, och få känna mig i en smalare kropp?
Jag uppmuntrar inte ungar som går på en massa godis, och chips, och med att säga: låt dom få äta, och njuta av det, dom är bara barn nej jag ska lära dom att känna till en viktig regel i dagens skönhetsmarknad med en sund hälsa, dom ska lära sig göra sina val och stå för konsvekenser.
Att vara tjocka eller smala: det handlar om självmedvetna val.
Den som blir vad man äter.
Jag är målmedveten, jag måste slutföra mitt mål till April 2011, då har jag gått ned i vikt - och med att ha tagit bort fläsktagande kilon ca 30 kg. Dum men ändå stolt över mitt mål. Jag vill. Jag ska.
Jag förstår inte, bara att jag anses vara den som utsänder dåliga signaler för vem?
Alla människor tvångsbantar, studsbantar, och alla media-tidningar pratar om hälsocoacher, härma kändisars träningschema, smala kroppar, feedback till svett och flås på gymmet, och sunda lösningar i köket, och få bra mat för en sund hälsa, och undvika syndiga fällor att bli fallen i fetmans baromet?
Det är inte bara mitt ansvar? Jag menar, varför får jag inte vara smalare? Det är inte fel att vara smal? Jag är bara trött på att vara någon som har lite extra valkar, fläsk på hullet, lite gullig dubbelhaka och lite mysiga lårben.
Sanningen ger smärta, men smalheten förblir snyggare, och i min helhet av min potentiala längd blir jag snyggare som smalare, det vet världen.
Jag var egentligen född till en smal tonårsflicka av naturen, och jag skryter inte, men jag hade faktiskt en av de snyggaste kropparna på högstadiet, och på stranden. Jag hade rumpan, midjan, byst och kurvan. Jag var slank och trimmad.
Jag har svållat kroppen med mina egna val: jag ville komma med i ett tjejgäng av mulliga tjejkompisar, jag ville känna mig hemmastadd med en kroppsidentitet med dom. Julia skojade om att jag inte fick vara med eftersom jag var smal.
Jag slutade rida, och tränade inte mer fysiskt: jag började söka mig till äventyr, tidlösa rutiner och jag hade inte ansvaret över hur jag åt, och jag levde bara för dagen. Allt jag bara njöt av.
Sedan var det ju snabbmat, pizzorna på nätterna av vilda festers hunger, en massa fikaställen med tjejerna, och en massa alkohol bakom mina unga år. På smyget blev jag sakta kraftig men kurvan behöll jag alltid, med liten glädje. Jag som var kraftig och tjock fick jag ändå mycket sex och pojkar. Tjocka människor kan knulla, och ha snygga pojkar.
Med åren i mellantaget studsade jag ned i vikt och jag hade en stabil bantningsperiod för snart 3 år sedan, så har jag behållit min vikt under dessa åren tills nu idag: gällande 10-15 kg kvar.
Jag lever för min skönhetsmarknad och jag ser inga fel med stora storlekar, och det är bra att det finns större storlekar för alla kvinnokroppar: jag menar, det finns folk som inte vill eller kan vara smala, på grund av en större kropp kanske anses vackare eller om personen inte har bra ämneomsättning eller fettförbränning.
Idioti.
Jag är ändå inte den skyldiga: jag bär inte på ansvaret för att vara tjock bara för att vara en god förebild? Jag vill vara smalare, varför är det fel? Det handlar om MIG.
Ni är så snåla med uppmuntran, och missunnar mitt så kallat eget beslut? Jag menar, jag säger självförtroende och självkänsla först före skönheten, och jag bestämmer mig för en sak: jag vill vara snyggare i smalare kropp, och varför är det återigen fel?
Jag blir äldre, och ni säger: att när man blir desto äldre, blir det svårare att ta bort äckliga fläskvalkar och alla onödiga mjölkpaket-kilon.
Jag borde ta och träna, för att trimma kroppen, men det problemet är det att jag går på bantningskuren med all drickpulvret: så kallade snabb bekvämlighet, och de är så goda, kolhyradsnåla och det smakar som McDonalds: milkshake.
Jag äter en till ett par gånger om dagen: med vanlig måltid, men jag dricker och jag tränar mentalt att vara medveten om varje kaloric, och ändrar min matvana: jag går inte på bullar, choklad och skitmat nej men jag verkar vara överkänslig för vitt bröd, och pasta, ris och potatis.
Jag tror på vissa strikta dieter eller GI-metoden, med mycket feta innehåll, och kolhyradsnåla innehåll: det funkar och ger bra effekter, mer protein.
Syndiga bakfällor: går ibland på mina nerver, jag älskar choklad och kladdkaka men till en lagom dos. Men det här är olika uppfattningar, målriktningar och allt med jag kan säga:
JA JAG ÄR IDIOT: som bantar, och strävar efter den målsättade bilden: att vara smal, smalare och smalast.
IDIOTI men jag står fortfarande på mitt mål. Att ta bort 10-15 kg till, sedan är jag färdig och nöjd.
Det är mitt mentala ansvar. Att jag ska lyckas, och få känna mig i en smalare kropp?
Jag uppmuntrar inte ungar som går på en massa godis, och chips, och med att säga: låt dom få äta, och njuta av det, dom är bara barn nej jag ska lära dom att känna till en viktig regel i dagens skönhetsmarknad med en sund hälsa, dom ska lära sig göra sina val och stå för konsvekenser.
Att vara tjocka eller smala: det handlar om självmedvetna val.
Den som blir vad man äter.
Mormor-fynda
Mormor-fyndigheten på Stadmission på Skånegatan.
Den valde mig.
Jag hittade många snygga plagg, men jag tog bara det inköpet med själen som sålde min kärlek för endast 65:-
Jag valde att köpa den: bara så rätt, med mönster, färger och modellen och de vackra guldknappar. Jag har ibland svårt för mönster, med fel färger, eller fula, eller barnsliga motiv och mönster, men mönstret med den rätta modellen den hade intalade mig själv av den rätta attitude.
Mormor-snygg.
Så rätt.
Med många olika kombinationer kan man vara mormorklädd med slim-jeans, leggings, eller pennkjolar av det enkla blir det ännu bara rätt, och en mormorväska, eller en stor skinnväska, med jeansjacka, och stora solglasögon.
Puffvolym och stort hår, eller knutet hårsvans på huvudet.
Den valde mig.
Jag hittade många snygga plagg, men jag tog bara det inköpet med själen som sålde min kärlek för endast 65:-
Jag valde att köpa den: bara så rätt, med mönster, färger och modellen och de vackra guldknappar. Jag har ibland svårt för mönster, med fel färger, eller fula, eller barnsliga motiv och mönster, men mönstret med den rätta modellen den hade intalade mig själv av den rätta attitude.
Mormor-snygg.
Så rätt.
Med många olika kombinationer kan man vara mormorklädd med slim-jeans, leggings, eller pennkjolar av det enkla blir det ännu bara rätt, och en mormorväska, eller en stor skinnväska, med jeansjacka, och stora solglasögon.
Puffvolym och stort hår, eller knutet hårsvans på huvudet.
Sofie och hon
Ytligheter AB är tillbaka: som sagt älskar jag fåfänga, och finna det som är vackert hos varje människa, alla människor har sina intressanta och fascinerade utseenden: det intalar varje människas utseende till en personlighet och utstrålning. Båda som vackert och fult.
Sofie och hon: visst ser man vissa dragningar och likheter i henne: hon den världskända skönheten med en briljant klass över sig. Det känns lite Sofie i hennes anda. Jag skulle vilja ta ett photowallphoto på henne med mycket sotade och markerade ögon, och mycket volume i hårets upplyft, blont av blandade blonda nyanser.
Double look.
Sofie Hedlund.
Sofie och hon: visst ser man vissa dragningar och likheter i henne: hon den världskända skönheten med en briljant klass över sig. Det känns lite Sofie i hennes anda. Jag skulle vilja ta ett photowallphoto på henne med mycket sotade och markerade ögon, och mycket volume i hårets upplyft, blont av blandade blonda nyanser.
Double look.
Sofie Hedlund.
FoxFabousolovin
Stureplanklinken @ Restylance
Dags att börja spara tid och använda tid:
Jag har äntligen mailat nu till några olika skönhetsbibliska klinker: i Stockholm, och ställt frågor lite om olika behandlingsmetoder. Jag vill inte börja bada i botox, och det känns lite för tidigt att börja tvinga muskler i ansiktet att slappna av och stelna ut i ansiktet istället får jag nog depressioner av att inte kunna avtolkas av er andra om mina känslor som avslöjar i ansiktet. Jag är döv. Jag använder inte röst med ljud som kan avslöja olika känslotoner.
Jag vet att vi alla har och får mer eller mindre nasolabialaveck av leenden och rörelser i ansiktet: tunna eller djupa linjer med äldra dagar, åldrar och gener. Jag tycker bara att det är väldigt dödsdömt fult att ha hängiga nasioalabiala, och kindben " tynger ned " då.
Se bilden: Före och Efter.
Effekten kan hålla sig i upp från 6 månader till 1 år: och börja igen behandla några gånger med tiden, förebygger det ännu mer mot djupa rynkor ser man yngre ut ändå trots om man blir äldre.
Det kostar, men det har blivit billigare på sistone, eftersom det här är väldigt eftertraktat med skönhetsjusteringar, och filiera sig mot naturens motvilja.
Ansiktets största höjdarpunkt: viktig punkt. Ett fräsch och snyggt ansikte är det viktigaste, med ett leende bedöms av omgivningens intryck och bemötande.
Det vet du: och det är faktiskt viktigt att se bra ut. Jag är inte fåfäng, eller utseendefixerad: jag har bara det verkliga synsättet. Jag tycker bara om att se bra ut. Jag accepterar åldern och jag blir äldre: men jag behöver inte acceptera och se gammal, ful och hängig ut.
Säg självkänsla, säg självförtroende och säg självbild.
Metti uppmuntrar inte mig till det jag gör: men han respekterar min val, och han tycker bara att jag är så barnslig att lägga fokus i rampljuset av hur jag ser ut: han tycker att jag inte ens har mycket linjer. Det är bara åldern som förändrar ansiktet. Han betalar inte för mina behandlingar med samvetsnöd, som de andra gör för deras svenska Hollywoodsfruar men då svarar jag med ett flin:
Jag har äntligen mailat nu till några olika skönhetsbibliska klinker: i Stockholm, och ställt frågor lite om olika behandlingsmetoder. Jag vill inte börja bada i botox, och det känns lite för tidigt att börja tvinga muskler i ansiktet att slappna av och stelna ut i ansiktet istället får jag nog depressioner av att inte kunna avtolkas av er andra om mina känslor som avslöjar i ansiktet. Jag är döv. Jag använder inte röst med ljud som kan avslöja olika känslotoner.
- Jag tror att jag har bestämt mig att börja med en behandlingsmetod:
- Jag ska börja filiera och behandla ansiktet och trolla bort små varningar av linjer, rynkor med kroppens eget ämne hyaluronsyra i Restylance.
Jag vet att vi alla har och får mer eller mindre nasolabialaveck av leenden och rörelser i ansiktet: tunna eller djupa linjer med äldra dagar, åldrar och gener. Jag tycker bara att det är väldigt dödsdömt fult att ha hängiga nasioalabiala, och kindben " tynger ned " då.
Se bilden: Före och Efter.
Effekten kan hålla sig i upp från 6 månader till 1 år: och börja igen behandla några gånger med tiden, förebygger det ännu mer mot djupa rynkor ser man yngre ut ändå trots om man blir äldre.
Det kostar, men det har blivit billigare på sistone, eftersom det här är väldigt eftertraktat med skönhetsjusteringar, och filiera sig mot naturens motvilja.
Ansiktets största höjdarpunkt: viktig punkt. Ett fräsch och snyggt ansikte är det viktigaste, med ett leende bedöms av omgivningens intryck och bemötande.
Det vet du: och det är faktiskt viktigt att se bra ut. Jag är inte fåfäng, eller utseendefixerad: jag har bara det verkliga synsättet. Jag tycker bara om att se bra ut. Jag accepterar åldern och jag blir äldre: men jag behöver inte acceptera och se gammal, ful och hängig ut.
Säg självkänsla, säg självförtroende och säg självbild.
- Jag har självkänsla, och självbild och självförtroende: men jag tänker mer på den synvinkeln: varför inte få ta tid och chansa: filiera bort det i ansiktet, och få chans att se bättre ut?
Metti uppmuntrar inte mig till det jag gör: men han respekterar min val, och han tycker bara att jag är så barnslig att lägga fokus i rampljuset av hur jag ser ut: han tycker att jag inte ens har mycket linjer. Det är bara åldern som förändrar ansiktet. Han betalar inte för mina behandlingar med samvetsnöd, som de andra gör för deras svenska Hollywoodsfruar men då svarar jag med ett flin:
- Julklapp, födelesdagspresent och spontana presenter: alltid en check till det i min önskan, och i princip sett uppmuntras min önskan till det.
- Är det kärlek, då ger han mig det jag vill ha: men jag förstår hans poäng: att slösa bort pengar på att se bra ut nu när man ser ganska bra ut finns det nyttigare saker i livet. Men det handlar enbart om en FIN hy och alla vill se unga ut.
Nude collage
Pudrad, nudrad och medtagen i en mormoströja med olika ljusa toner av beigefärger endast för 149:- från HM. En stickad tröja i budget som värmer mig mot kvällars isande motkyla. Mormorströjan följde med mig ut ikväll första gången.
Nytagna kort av mig ikväll: en bildcollage bjuder jag på nu, det var ett tag sedan också. Jag är inte ytlig, men jag ser alltid maten med kärlek, hjärta, respekt och med hög kvalitet, som snork eller snobbmat men jag åt faktiskt gatmat ikväll.
Nytagna kort av mig ikväll: en bildcollage bjuder jag på nu, det var ett tag sedan också. Jag är inte ytlig, men jag ser alltid maten med kärlek, hjärta, respekt och med hög kvalitet, som snork eller snobbmat men jag åt faktiskt gatmat ikväll.
Skönhetsbibeln
Ur min skönhetsbibel: har jag några nyinköpta regler till min vardagliga rutin med skönhetsvård.
Facial Soap: rekommenderas för kombinerad hyn, fet och blandad hyn, även för dom som lider av acne, ojämnheter, finnar, och äckliga pormaskar.
Anti-eyecream: Repairwear intensive: en regel för dig att se ung och fräsch runt om ögonen, motarbeta alla fula åldersrynkor, och linjer, början till slutet.
Serum: Face and Eye: Repairwear deep wrinkle concentrate: för hela ansiktet och ögonen.
Idag talade jag om hur det viktigt var att måna om sitt utseende, hudvård och allting i deras öron, Mindy och Sara i mitt sällskap i Kistagallerian efter vi har tagit en fika hemma hos henne. Då visade Mindy då en slumpmässig bok i en butik: handlade om Framgång.
Då såg jag också en bok av slumpen och pekade den åt Mindy: en regel för henne att ha i badrummet. Konsten bakom om spegelns fåfänga: med en skönhetsbibel med alla regler, tips och fakta.
Men det går att se bra i budgetsklass, och till med t.ex köpte jag grejerna på en webshopbutik på nätet med några hundra billigare än de vanliga butikspris.
Jag har kärlek för att hitta bra tips, och köpa det som jag har råd till med det som passar min budgetsklass. Det framkallar ibland ångest av att tänka på hur det ibland är så fanders orättvist att kosta en massa pengar för att se bra ut, och kunna ha råd att måna om utseendet.
Facial Soap: rekommenderas för kombinerad hyn, fet och blandad hyn, även för dom som lider av acne, ojämnheter, finnar, och äckliga pormaskar.
Anti-eyecream: Repairwear intensive: en regel för dig att se ung och fräsch runt om ögonen, motarbeta alla fula åldersrynkor, och linjer, början till slutet.
Serum: Face and Eye: Repairwear deep wrinkle concentrate: för hela ansiktet och ögonen.
Idag talade jag om hur det viktigt var att måna om sitt utseende, hudvård och allting i deras öron, Mindy och Sara i mitt sällskap i Kistagallerian efter vi har tagit en fika hemma hos henne. Då visade Mindy då en slumpmässig bok i en butik: handlade om Framgång.
Då såg jag också en bok av slumpen och pekade den åt Mindy: en regel för henne att ha i badrummet. Konsten bakom om spegelns fåfänga: med en skönhetsbibel med alla regler, tips och fakta.
- Jag vet att det låter dyrt att se bra ut: men att sköta och måna om utseendet och motarbeta alla fula rynkor i plågans orättvisa avgör det också mycket på hur vi sköter oss själva: med mycket vätska, och bra kost och även motion och av allt är det också viktigt med skönhetsömn.
Men det går att se bra i budgetsklass, och till med t.ex köpte jag grejerna på en webshopbutik på nätet med några hundra billigare än de vanliga butikspris.
Jag har kärlek för att hitta bra tips, och köpa det som jag har råd till med det som passar min budgetsklass. Det framkallar ibland ångest av att tänka på hur det ibland är så fanders orättvist att kosta en massa pengar för att se bra ut, och kunna ha råd att måna om utseendet.
- Det är ett sätt att se bättre ut, överlevnadsåtgärd som gäller kvinnan och mannen: det ger skönt och åtnjutbart sex och liv i kärlek mellan skönhetsattraktionen hos paret, det är som att titta på försköna affischer, men som singlar har man garanti: att se fräscha ut men ändå kunna få flirtar av omgivningen. Ibland räcker inte det bara med sinnelagen. Världen vill se fläckfria ansikten.
Tack och lov
Usch: ansiktet känns gammalt idag och jag bara ser mig själv i starkt solljus mot min laptop ser jag ansiktet på skärmen, kan jag se skuggorna av små ojämnheter i ansiktet, att huden inte känns väldigt så slät och stramd. Jag vill bara få bada i botox just nu, men med stor rädsla och skräck för dramatiska muskelförlamningar.
Jag tror att jag ska börja fundera på att injicera antirynkämnen i pannan som blir mitt första fokus, och slipa bort ojämnheter i hela ansiktet. Serum och antirynkkrämer kan förebygga varningar av rynkor, linjer och ojämnheter men ibland är det inte den enda lösningen.
En snabb lösning: och billigare blir det botox och andra antirynkämnen: injicera och injcera. Med äldre dagar, och när den dagen kommer: blir vi alla äldre, och äldre kommer ansiktet att förlora sin styrka och börja känna mer hängig och det beror på gener efter våra föräldrar och förfäder är det den enda bästa lösningen som blir dyr men hållbar: en rejäl ansiktförlyftning.
Jag blir 30 nästa år: dags att önska mig ett stort värde av botox och antirynkbehandlingar till min slutpunkt: dags att föryngras.
Jag har förlorat min sinneslag idag: jag vet att det är sinnelagen som sitter i huvudet, jag har dagar som får mig att känna vacker och nöjd men idag har jag insett att sinnet kan manipulera mig och mina känslor. Ur den andra verkliga synvinkeln: behöver ansiktet få börja känna på föryngrade antirynkbehandlingar.
Tack och lov: att det finns lösningar till att se bättre ut med tiden, men smärtan i plånboken kommer att brännas: det kostar att se bra ut, det är ibland orättvist tycker jag för de andra som ligger på budgetsklasser behöver få se bara för jävligt ut, bekymmersrynkor, hängiga kindben, ojämna volymer i ansiktet, kråksparkar, och kalkonhalsar.
Med hopp blir antirynkbehandlingar billigare med åren nu när trenden stormar in i fåfängans skönhetsmarknad.
Jag tror att jag ska börja fundera på att injicera antirynkämnen i pannan som blir mitt första fokus, och slipa bort ojämnheter i hela ansiktet. Serum och antirynkkrämer kan förebygga varningar av rynkor, linjer och ojämnheter men ibland är det inte den enda lösningen.
En snabb lösning: och billigare blir det botox och andra antirynkämnen: injicera och injcera. Med äldre dagar, och när den dagen kommer: blir vi alla äldre, och äldre kommer ansiktet att förlora sin styrka och börja känna mer hängig och det beror på gener efter våra föräldrar och förfäder är det den enda bästa lösningen som blir dyr men hållbar: en rejäl ansiktförlyftning.
Jag blir 30 nästa år: dags att önska mig ett stort värde av botox och antirynkbehandlingar till min slutpunkt: dags att föryngras.
Jag har förlorat min sinneslag idag: jag vet att det är sinnelagen som sitter i huvudet, jag har dagar som får mig att känna vacker och nöjd men idag har jag insett att sinnet kan manipulera mig och mina känslor. Ur den andra verkliga synvinkeln: behöver ansiktet få börja känna på föryngrade antirynkbehandlingar.
Tack och lov: att det finns lösningar till att se bättre ut med tiden, men smärtan i plånboken kommer att brännas: det kostar att se bra ut, det är ibland orättvist tycker jag för de andra som ligger på budgetsklasser behöver få se bara för jävligt ut, bekymmersrynkor, hängiga kindben, ojämna volymer i ansiktet, kråksparkar, och kalkonhalsar.
Med hopp blir antirynkbehandlingar billigare med åren nu när trenden stormar in i fåfängans skönhetsmarknad.
Skor med kärlek
Skor med kärlek: jag har hittat dom med stor kärlek, nyköpta skor som är på väg via posten, på en webshop med olika skomärken.
Gigantiska kärlek för de skornas modell och stil, bestämde jag snabbt för att ha dem, fötternas fåfänga är viktigt på gatorna när man promenerar ute, och går bland folk ger det ett intryck av skornas personliga anda.
Se skorna som förstilar på kortets bevis: hög skönhetgrad, lite känsla i fuhrens stil fast i sin klassiska och eleganta form. Jag vet att jag har ett par andra ganska nyköpta bootskor, men jag är bara så kär.
Plånboken bränns men skorna har sitt egenvärde, och det är inte varje dag jag blir kär i vilka skor som helst.
Lyckans skor med respekt.
799:-
Gigantiska kärlek för de skornas modell och stil, bestämde jag snabbt för att ha dem, fötternas fåfänga är viktigt på gatorna när man promenerar ute, och går bland folk ger det ett intryck av skornas personliga anda.
Se skorna som förstilar på kortets bevis: hög skönhetgrad, lite känsla i fuhrens stil fast i sin klassiska och eleganta form. Jag vet att jag har ett par andra ganska nyköpta bootskor, men jag är bara så kär.
Plånboken bränns men skorna har sitt egenvärde, och det är inte varje dag jag blir kär i vilka skor som helst.
Lyckans skor med respekt.
799:-
Bloggstyle
Sitter här på kontoret efter ha jobbat lite i morse till lunch. Paus: litet tidsfördriv av att styla lite om bloggens utseende. Jag kände att det var dags att återuppliva nya energi av bloggens utseende.
Jag bestämde för att åta ljusa nyanser i bloggen: grått och vitt. Tystnadens vila: ögonen får hamna i läsfokus istället på texter, en viktig läszon. Men jag vet inte fortfarande: vilken bild jag ska ge ett nytt intryck av min personlighets anda i headern. Jag funderar fortfarande vidare.
Att tänka är ett sätt att lösa.
Shoes Leopard
Gissa om jag blev lycklig när jag hittade ett par budgetskor, i den modellen som jag gillar och dessutom skriker skorna Leopard med kärlek.
299:- för ett par budgetskor: med tanken på att det fanns ett andra par skor i ett annat märke som kostade väldigt mycket nästan några tusenlappar: det sveds till i hjärtat när jag inte hade råd att köpa skorna, och svalde smärtan av begärans synd.
Men nu är efterlängtade skorna på väg till mig: det här är ett bevis på skornas skönhet som avspeglar min personliga sida.
Jag är väldigt skokräsen: med att begränsa val för skon jag ser i butiker: skorna jag har på mig måste vara speciella köpta som ska intala min avspegel på fötternas passion ni ser mig med skorna symbolerar en del av mig, men det är din självtolkning som bemöter mina skor besvarar dig med hur du uppfattar av intrycket. Alla ska välja skor med kärlek men med någon mening bakom allas val. 
Men på mina hedersord, ska jag inte svika mina nya svarta Chelsaskor i skinn: så kallade ridskor som blir läckra på regniga höstdagar, som mamma har köpt de till mig nyligen för några veckor sen med stor kärlek framför mina ögon såg jag sådana ridskor i olika modeller men jag valde den modellen som jag gillade bäst. Jag ska hitta en balans att dela trohet för både skornas rättvisa att få vandra runt på gator. Skornas stolthet. 
Flowerlove
Flowerlove: i nya lägenhet i Stockholm.
Nytagna bilder från i lördags innan utgång till Kista, och Mindy och sedan vår taxi-runda till Södermalm, på hattkalaset som medgav härlig mingel och vimmel.
Lördag: Tack, folket för hattkalaset och Charlotta. En mycket underbar lägenhet har du fått, mycket charmig som har fått avundsvärda ögon. Mindy och jag har fått en egen uppgift, att göra något för varandra: den utmaningen.
Men tillbaka till:
Fredag: Tack Maral för den generösa och iögonfallande middagen: jag blev utbjuden på Beirut på Östermalm, ett väldigt elegant ställe med mycket gott käk, och sällskap: Antonia och Maral. Vi fortsatte sedan på Brasseriet och svalkade oss med uppfriskande drinkar, och led av skrattattcker. Vi flyttade oss sedan till Story Hotel, och avslutade vår kväll där med drinkar som hade sina smakers härliga beskrivningar. En lagom stimulans med hög mysfaktor och kvalitetstid.
Söndag: Solna och Solvalla med grabbkompisar, jag fick en upplevelse att smaka på kurdisk mat, och det kändes som att jag reste till deras kultur i Kurdistan: mycket nybakade bröd, och mycket kött, och te och alla matgäster med deras val av typiska kläder som intalade en del av deras modekultur. Jag var den enda svenskan på resturangen, men innan vi blev mätta så drog vi sen till Örebro sent igår på kvällen för möta en ny vecka och ta igenom under veckans kommande planer, som bl.a möten, jobb och tandläkarbesök.
Nu sitter jag på ett kontor, på Teckenbro Media Ab.
Askungen @ Kollegan
KOLLEGAN HÄR:
Happ så trevligt med vännerna. Babyshower och farväl-fest med detta grekiska mat på glamourösa resturang som Hellas. WOW. Sen har vi varit på vårt stammiställe som Stallyktan men sedan till det roligare kvartertens krogen som betydde ÖL och ÖL. Vi diskuterade och diskuterade. Vi kom fram till att vi är i DEAFPOWER OCH DRs egna strippor. bara inse detta fakum. vi måste acceptera vårt botten så kan vi må bättre, men betala oss ändå därav detta syftet med "vidoes" här. Punkt.
ASKUNGEN HÄR:
Happ: Som allt Mallan har kommit med sig det hon sade, har varit trevligt under kvällen men sedan hamnade vi på kvartertens krogen där bland hormoner och kriget där sålde vi porr och sex med att jag sen mot slutet på natten smsade ett sms till vår Fader: Guden med citat:
- " JAG OCH MALLAN VILL GRATULERA DIG AT DU INTE LIGGER I DEAFPOWER, SVENSSON ELLER DRGRUPPEN. DU LIGGER I DE " UNIKA " GRUPPEN MEN DU LIGGER TYVÄRR NÄRMAST TILL DE STRIPPORNA. SOM VILKET VI TVÅ GÖR. VISSA ÄR BARA UTSATTA. DET SÅ. MEN VI GRATULERAR TILL ATT DU LIGGER INTE I DEN GRUPPEN "
KOLLEGAN HÄR IGEN:
Nu kan jag stoltsera med denna titeln på våra pannor med stämpeln: Acceptera, sen må bra. Vi är dagens strippor, bara att slagga igenom bentongen eller skänka vår nivåa genom att bli DR, där den enda gruppen som välkomnar oss, men vi mår inte bra i den gruppen då kan vi fortsätta med vår titel som strippor, varsågod! Titta och njuta:
Men nu när vi vet om våra titel: Betala!
Detta på SMILESMILESMILES sätt med att skriva flerdubbla ord som " BRAAAAAAAAAA " istället för bra men det är bara att komma med i DR-gruppen den enda vi kommer att fungera i, kommer vi att acceptera den gruppen? Nej, så stripporna är bäst. Punkt.
ASKUNGEN HÄR IGEN:
Vår fader, era fader. Guden älskar horor.
Strippor är bäst. Vi kostar. Ni kostar.
Hej då.
Camslide
Facelook
Bantningsrapport
Jag ska informera om min bantningsprocess, det var ett litet tag sedan jag talade om det också. Allt jag bara kunde säga: att det inte har alltid varit lätt. Jag ville bara synda och åtrå efter det förbjudna goda. Bara att få slappna av och äta det goda, och inte behövde ha hjärnkontroll över begränsade intag av det goda och maten.
Jag har ett mål som jag siktar mot fortfarande, och jag ska nte misslyckas. Det går sakta som sagt, jag har inte kollat vågen på länge, men nu kan jag avslöja hur mycket jag väger:
78 kg.
Äntligen. Under 80-siffran på vågen. Ca 10-12 kg har blivit borttagna.
Det gjorde mig nu lite mer motiverad och viljestark, viljan föregår allting.
78-kg ligger närmare till 70-målet. 8 kilon handlar om det nu och enbart att bli av med under den ankommande tiden, och jag ska försöka ta tiden av att tappa kilon och satsa på att motionera, raskpromenera via stranden varje dag och dricka massa med vatten i Turkiet, och det är en bra anledning till att slippa bli uttorkad av värmeslagen, under 7 dagars resa.
När målet ligger nått på 70-siffran, har jag en längre och besvärligare kamp på mig, det vet jag bara för att jag vill uppnå till 60 kg. Det handlar alltså ytterligt 10 kg till. Det är något som jag får tänka på sedan. Men kampen kommer att bli mycket jobbigare. Kroppens ålder kanske är inte samma smidig som ungdomars. Det kanske är dags att börja titta efter en träningsform, för att trimma och stramma kroppen snabbare och komma igång med vikten snabbare.
Applåder och lite beröm av er, tack?
Jag har ett mål som jag siktar mot fortfarande, och jag ska nte misslyckas. Det går sakta som sagt, jag har inte kollat vågen på länge, men nu kan jag avslöja hur mycket jag väger:
78 kg.
Äntligen. Under 80-siffran på vågen. Ca 10-12 kg har blivit borttagna.
Det gjorde mig nu lite mer motiverad och viljestark, viljan föregår allting.
78-kg ligger närmare till 70-målet. 8 kilon handlar om det nu och enbart att bli av med under den ankommande tiden, och jag ska försöka ta tiden av att tappa kilon och satsa på att motionera, raskpromenera via stranden varje dag och dricka massa med vatten i Turkiet, och det är en bra anledning till att slippa bli uttorkad av värmeslagen, under 7 dagars resa.
När målet ligger nått på 70-siffran, har jag en längre och besvärligare kamp på mig, det vet jag bara för att jag vill uppnå till 60 kg. Det handlar alltså ytterligt 10 kg till. Det är något som jag får tänka på sedan. Men kampen kommer att bli mycket jobbigare. Kroppens ålder kanske är inte samma smidig som ungdomars. Det kanske är dags att börja titta efter en träningsform, för att trimma och stramma kroppen snabbare och komma igång med vikten snabbare.
- Men 78 kg, fåfängans stolt.
Applåder och lite beröm av er, tack?
Inspiro Time Black
BLOGGLOOK
Bloggbanta @ banta
Ja, jag vet att jag har bloggbantat med skrivande men nu har jag fallit in i lusten bara att skriva av mig under stunden på föremiddagen:
Som några har frågat om jag har gått ned i vikt: och jag börjar gå ned i vikt och jag har målet till viktnedgången tills jag ser vågen svarar den siffran.
Målets lycka: Siffran. Då har jag lyckats, men vissa skakade på huvudet och påstod att jag kommer att se för fanders ut i den spinkliga kroppen och till med att jag ser ut som att jag håller på att insjukna mot döden på sjukans säng.
Jag vill vara smalare, och ännu smalare.
Jag bantar fortfarande med Cambridge.
Bara inte allt går för snabbt, och jag har visserligen kämpat emot frestelser och motviljan som ville bara ge upp: men jag försöker alltid komma ihåg:
Det var ett tag sedan, jag inlämnade rapporten om bantningen men nu ska ni få kännedomen till bantningen under den senaste tiden: Allt går ganska bra.
- Jag får inte ofta tid till skrivande nuförtiden: och det känns bara skönt att uppdatera några inlägg under dagen. Sedan lämnar jag laptopen, beger jag ut på brunch och lunch, över hemma hos SVT Hollywoodfruar och umgås med dom i några timmar under tills på eftermiddag. Jag får varmrätt och efterrätt.
- Men ett svar på min fysiska bantning till er:
Som några har frågat om jag har gått ned i vikt: och jag börjar gå ned i vikt och jag har målet till viktnedgången tills jag ser vågen svarar den siffran.
Målets lycka: Siffran. Då har jag lyckats, men vissa skakade på huvudet och påstod att jag kommer att se för fanders ut i den spinkliga kroppen och till med att jag ser ut som att jag håller på att insjukna mot döden på sjukans säng.
- Men jag förstår inte: att vara smal och det är bara snyggt att vara smal? Man kan vara smal och har kurvor på rätta platser? Jag begriper inte på att varför det är fel att vara smal och lång?
Jag vill vara smalare, och ännu smalare.
Jag bantar fortfarande med Cambridge.
- 1 eller 2 påsar om dagen, och middag eller lunch. Det varar sakta, i lugna tempo och tålamodet är dygden. Mycket vatten och snålt med intag av dessert, och snacks. Ibland har jag problem med det, men jag ser det som har mitt belöningsystem med att göra. Jag ser inte godis eller dessert-ätande som en vana av livstilen, men jag älskar att baka och komma på desserter, och se folk åtnjuta av det istället.
Bara inte allt går för snabbt, och jag har visserligen kämpat emot frestelser och motviljan som ville bara ge upp: men jag försöker alltid komma ihåg:
- Tro på ögonvittnen: och jag är hemmablind av min kropp, men jag har blivit smalare. Det ökar min motivation ännu mera, bli smalare och smalast.
Det var ett tag sedan, jag inlämnade rapporten om bantningen men nu ska ni få kännedomen till bantningen under den senaste tiden: Allt går ganska bra.
Byxlove
Byxlove.
Jag var på stan en snabb runda i förra vecka, spontant och kollade lite runt i butiker, och då hittade jag byxorna i Lindex och jag bara av slumpen letade efter ett par byxor med mycket hög midja.
Inte lätt, och jag visste att det skulle bli svårt att hitta en sådan byxa som skulle följa min regel, men helt oväntat hittade jag byxorna upphängd med en prislapp på rea då kostade det bara endast 79:- och storleken var i 40. Jag tvekade till: om att jag kunde ta storleken på mig.
I provhyttan: Briljant och spegelns överbevis lydde: byxan fungerade verkligen på mig, och vissa sa byxorna hörde hemma hos mig, den känslan av byxans attitude och stil. Byxorna och jag älskade varandra. Amour.
Visst har jag fått några ord över mig med lite flin av andra i omgivningen: Tantvarning med gamla tanternas byxorna.
Jag funderar på: Att få och göra en likadan byxa fast i polyester och leopardmönster, satin och hög midja, och känslan av makten i djungeln. Men det skulle kosta nog en massa att lämna in skissen och tyget hos en skräddare.
Jag var på stan en snabb runda i förra vecka, spontant och kollade lite runt i butiker, och då hittade jag byxorna i Lindex och jag bara av slumpen letade efter ett par byxor med mycket hög midja.
Inte lätt, och jag visste att det skulle bli svårt att hitta en sådan byxa som skulle följa min regel, men helt oväntat hittade jag byxorna upphängd med en prislapp på rea då kostade det bara endast 79:- och storleken var i 40. Jag tvekade till: om att jag kunde ta storleken på mig.
I provhyttan: Briljant och spegelns överbevis lydde: byxan fungerade verkligen på mig, och vissa sa byxorna hörde hemma hos mig, den känslan av byxans attitude och stil. Byxorna och jag älskade varandra. Amour.
Visst har jag fått några ord över mig med lite flin av andra i omgivningen: Tantvarning med gamla tanternas byxorna.
Jag funderar på: Att få och göra en likadan byxa fast i polyester och leopardmönster, satin och hög midja, och känslan av makten i djungeln. Men det skulle kosta nog en massa att lämna in skissen och tyget hos en skräddare.
Hollywood-tänder
Bestämt och klart: och nu får jag ta tiden i kragen, och har kollat upp med privata tandläkare i Örebro för en sorts behandling av Lasersmile som kostar några tusenlappar, och får tänderna vita på en gång men om inte det bränns i plånboken får jag köpa blekningsmedel med stark styrka för att få en vit nyans för tänderna. Jag har skenan här som går att använda till flera behandlingstillfällen, jag blekte tänderna och det tog en vecka att få, dem bli ganska vita men det var några år sedan nu sist men dem inte är gula än.
Dags för Hollywood-white smile. Tänderna har alltid sin viktiga charm bakom ett leende som avslöjas. Regeln finns i fåfängans bok. Jag menar, att alla i princip sett vill ha vita tänder, vem säger inte nej till vita tänderna, inte för på grund av en statussak?
Jag är inte ytlig, jag tycker bara att jag blir snyggare med vita tänder. Det blir du också.
Leendet visar fram tänderna, alla har sina tänder på olika sätt och former, men det av allra viktigaste ska tänderna vara krivita och känns rena.
Säg hej till Hollywood-tänder.
Vita, så krivita.
Nästa fåfängans regel:
I tvungets ångest men: Jag ska börja uppsöka någon skönhetskonsult och göra bedömningar av ansiktets varningstecken, och diskutera om vilka sätt det finns för mig att välja så jag kan göra bäst för att förminska ansiktets framtidsrynkor och linjer.
Jag vet, jag kommer ändå att se äldre ut med åren, men bara att se föryngrad och fräsch ständigt är en viktig regel: Alla tänker samma sak. Vem vill se trött och gammal ut med orättvisans rynkor och linjer medan det finns lösningar att förändra utseendet? Ingen vill väl se gammal ut överhuvudtaget?
Botox och muskelspänningsdoser för att strama upp ansiktets lyfta? Jag använder serum och wrinkle line-serum, och all trolldomar till hudvård, men det belönar visst sig att sköta och måna om hyn men det enklare och snabbaste är det att börja muskelspänna och strama upp ansiktet med botox, antirynk-behandlingar.
Det kommer att kosta, att vara vackrare och det befriar ångesten av tanken på att utseendet inte blir det som man vill ha, visst lär man sig att acceptera att se ut som man gör med tiden och äldre dagar men nu när vi lever i fåfängans sanning och smärta är det otroligt viktigt att se bra ut.
Storstadssnygg.
Europasnygg
Världsnygg.
Överallt-snygg-måste-i alla åldergrupper-
Dags för Hollywood-white smile. Tänderna har alltid sin viktiga charm bakom ett leende som avslöjas. Regeln finns i fåfängans bok. Jag menar, att alla i princip sett vill ha vita tänder, vem säger inte nej till vita tänderna, inte för på grund av en statussak?
Jag är inte ytlig, jag tycker bara att jag blir snyggare med vita tänder. Det blir du också.
Leendet visar fram tänderna, alla har sina tänder på olika sätt och former, men det av allra viktigaste ska tänderna vara krivita och känns rena.
Säg hej till Hollywood-tänder.
Vita, så krivita.
Nästa fåfängans regel:
I tvungets ångest men: Jag ska börja uppsöka någon skönhetskonsult och göra bedömningar av ansiktets varningstecken, och diskutera om vilka sätt det finns för mig att välja så jag kan göra bäst för att förminska ansiktets framtidsrynkor och linjer.
Jag vet, jag kommer ändå att se äldre ut med åren, men bara att se föryngrad och fräsch ständigt är en viktig regel: Alla tänker samma sak. Vem vill se trött och gammal ut med orättvisans rynkor och linjer medan det finns lösningar att förändra utseendet? Ingen vill väl se gammal ut överhuvudtaget?
Botox och muskelspänningsdoser för att strama upp ansiktets lyfta? Jag använder serum och wrinkle line-serum, och all trolldomar till hudvård, men det belönar visst sig att sköta och måna om hyn men det enklare och snabbaste är det att börja muskelspänna och strama upp ansiktet med botox, antirynk-behandlingar.
Det kommer att kosta, att vara vackrare och det befriar ångesten av tanken på att utseendet inte blir det som man vill ha, visst lär man sig att acceptera att se ut som man gör med tiden och äldre dagar men nu när vi lever i fåfängans sanning och smärta är det otroligt viktigt att se bra ut.
Storstadssnygg.
Europasnygg
Världsnygg.
Överallt-snygg-måste-i alla åldergrupper-
Inspiro Look
Inspiro Looking Love.
Här är ett par favoritbilder:
Bara så vacker, och sensuell med stora makternas päls och dun som täcker halvt över hennes nakna och förföriska kropp, som inte avslöjar alltför mycket. Känslan med att vara naken utan att det signalerar ut billig porr eller sex, krävs konstens tänkande att känna konsten med nakna kroppar på bilder.
TJOCK @ SMAL
Ni kommer ihåg då:
Att jag skulle börja banta, och gå på gödningskur till att börja forma om kroppen men jag fortfarande inte har hittat min disciplin till någon träningsform. Jag behöver åtminstone en personlig tränare som uppmanar mig och tvingar mig att komma ut och träna: till den kroppen jag formar om och förtjänar få.
En snygg kropp: belönad men jag cyklar åtminstone, och jag promenerar och tackar gud för mina ben.
Men tillbaka till saken:
Det var ett tag sedan jag började gå på gödningskuren: med Cambridgekur och GI-metod. Jag har bestämt mig för en målvikt: men jag har inte nått dit än men sakta och med tålamodets kontroll över hjärnans spöktankar som står bakom hjärnans mask som ibland bara syndar min kamp: ge upp, falla in i lusten till frosseri.
Behärska och jag kämpar: omprogrammera hjärnans fula vanor och med tiden har det känts bättre och bättre, jag har kanske hittat struktur och balans. Jag tänker med sunt förnuft.
Måttband: Jag bara spontant provade och ville se hur mycket kroppen har förminskat hemma hos Annamaria förra vecka. Gissa om, och kroppen har verkligen blivit mindre.
Omgivningen säger att jag aldrig kommer att kunna väga 50 kg och att jag kommer att se för jävligt ut i den lättvikta kroppen, och jag har rumpan och höftben som inte kan passa en 50 kg-människa.
Kurvor är snygga men det finns hårfina gränser: att vara tjock är ful men är man tjock med fina kurvor och stor byst är OK, men det är inte alla som är snyggt tjocka. Det är samma sak: Det är inte alla som är spinkiga och smala som är snygga. Smalheten har sina gränser också. Det handlar om att se utifrån en kropp med potentialer.
Jag vill vara smalare, och ännu smalare.
Igår hämtade jag ett nytt paket och min konsulent började kontrollera:
Om att jag åt ordentligt.
Om jag följde vissa regler.
Och hon betonade: Min målvikt och idealvikt till min längd: 62 kg och STOPP.
Jag bara genomfalskt log.
Allt går bara så sakta, och jag kämpar: för att nå målvikten.
Men ögonvittnen ur ingenstans: Du har blivit smalare, och du ser annorlunda ut.
Ibland blir man hemmablind framför spegeln.
Ett bevis på att jag har gått ned i vikt: Tack och lov för det.
Nu blir jag ännu motiverad.
Ja: Jag bantar för att bli snyggare, ut med kurvorna och dubbelhaka och förstås för hälsans skull.
Att jag skulle börja banta, och gå på gödningskur till att börja forma om kroppen men jag fortfarande inte har hittat min disciplin till någon träningsform. Jag behöver åtminstone en personlig tränare som uppmanar mig och tvingar mig att komma ut och träna: till den kroppen jag formar om och förtjänar få.
En snygg kropp: belönad men jag cyklar åtminstone, och jag promenerar och tackar gud för mina ben.
Men tillbaka till saken:
Det var ett tag sedan jag började gå på gödningskuren: med Cambridgekur och GI-metod. Jag har bestämt mig för en målvikt: men jag har inte nått dit än men sakta och med tålamodets kontroll över hjärnans spöktankar som står bakom hjärnans mask som ibland bara syndar min kamp: ge upp, falla in i lusten till frosseri.
Behärska och jag kämpar: omprogrammera hjärnans fula vanor och med tiden har det känts bättre och bättre, jag har kanske hittat struktur och balans. Jag tänker med sunt förnuft.
Måttband: Jag bara spontant provade och ville se hur mycket kroppen har förminskat hemma hos Annamaria förra vecka. Gissa om, och kroppen har verkligen blivit mindre.
Omgivningen säger att jag aldrig kommer att kunna väga 50 kg och att jag kommer att se för jävligt ut i den lättvikta kroppen, och jag har rumpan och höftben som inte kan passa en 50 kg-människa.
Kurvor är snygga men det finns hårfina gränser: att vara tjock är ful men är man tjock med fina kurvor och stor byst är OK, men det är inte alla som är snyggt tjocka. Det är samma sak: Det är inte alla som är spinkiga och smala som är snygga. Smalheten har sina gränser också. Det handlar om att se utifrån en kropp med potentialer.
Jag vill vara smalare, och ännu smalare.
Igår hämtade jag ett nytt paket och min konsulent började kontrollera:
Om att jag åt ordentligt.
Om jag följde vissa regler.
Och hon betonade: Min målvikt och idealvikt till min längd: 62 kg och STOPP.
Jag bara genomfalskt log.
Allt går bara så sakta, och jag kämpar: för att nå målvikten.
Men ögonvittnen ur ingenstans: Du har blivit smalare, och du ser annorlunda ut.
Ibland blir man hemmablind framför spegeln.
Ett bevis på att jag har gått ned i vikt: Tack och lov för det.
Nu blir jag ännu motiverad.
Ja: Jag bantar för att bli snyggare, ut med kurvorna och dubbelhaka och förstås för hälsans skull.
Inspiro Mask
- Den förbjudna leken. Konsten att kunna känna mänskliga konst och känsla.
